Den förbannade salstentan

Hur gick det då med den förbannande salstentan igår? Jo, jag hade först och främst sovit värdelöst dagarna innan – det vanliga, svårt att somna, och därför ligga och stressa upp sig över saker som b-uppsatsen nästa termin och journalistikpraktiken nästa år, och att jag behöver köpa löparskor och måste komma ihåg att ringa min psykiater. Vaknade på morgonen och kände mig inte helt död, gjorde i ordning mig, kollade igenom mina flashcards och hann till och med kolla lite på Gilmore Girls. På vägen dit lyssnade jag på min senaste favoritlåt Honky’s Ladder med mitt nya favoritband The Afghan Whigs, som ger en precis rätt sorts energi. Väl där var problemet att hitta lokalen, och är i efterhand väldigt irriterad över faktumet att jag inte frågade receptionen. Så jag hittade rätt våning och rätt vinge att huset, men första dörren dit var låst, så då hittade jag en annan trappa som skulle gå ned dit. Problemet var bara att dörren var en sån där som låses efter att den stängs, så om dörren på våningen under var låst skulle jag vara fast i trapphuset. Så jag tar en penna från mitt pennskrin och lägger den mellan dörren och dörrkarmen och går ned. Ah, och dörren var låst. Och dörren jag skulle ut från hade gått igen trots pennan. Fan och helvete, och allt där emellan. Får panik ganska rejält och börjar kallsvettas och tro att jag förstört mina chanser. Så ser jag en man komma gående mot mig, och han är snäll och trevlig, men verkar inte riktigt tro att jag skulle ha en tenta på den delen av huset. Tydligen hade det gått något larm när jag var där… Väl vid den andra låsta dörren sade han att jag, och några andra studenter skulle vänta på en lärare. De andra var polisstuderande, och från dem hörde jag att orsaken till att dörren var låst hade något att göra med ett nytt vapenskåp. Tillslut fick vi komma in, och jag fick reda på att jag skulle sitta själv, alltså inte helt själv – med en tenta vakt självklart, men ingen annan student. Försökte lugna ned mig själv efter den mindre katastrofen med att bli utestängd och larmet. Men tillslut sade vakten att vi kunde börja. Tentan är strukturerad så att det är sex stycken enpoängsfrågor, och direkt kände jag att en av dem om EU var jag väldigt osäker på, och sedan två essäfrågor vårda fyra poäng styck, varav den ena skrev jag tillslut ingenting på. Gav till slut ett svar på EU-frågan (som kan vara helst fel), och är väldigt nöjd med svaret på essäfrågan jag gav (dock var jag osäker på vad som händer med röstningsstatistiken i proportionellt valsystem vs majoritetssystem). Slutligen skulle jag gissa att jag fått mellan 8 till 10 poäng, så någonstans mellan G och VG. Så wow. Herregud. Jag kanske klarar det här trots allt? Nästa delkurs börjar på tisdagen, den tråkigaste av dem alla – Offentlig förvaltning, examination salstenta, så på tisdag ska jag maila den kursansvarige och fråga om det är möjligt att få göra den som hemtenta. Hoppas verkligen på det, och håller tummarna.

Frånvaro

Hej, så jag har knappt skrivit något här denna månad, och jag skyller detta 75 % på den nuvarande delkursen som varit ganska krävande, och 25 % att wordpress har ändrat om läget man skriver i, förut kunde man välja mellan det nya och det gamla, men nu verkar det gamla vara helt borttaget. Om något vet hur man får tillbaka det, säg gärna till, för jag tyckte det var så mycket tydligare, vilket är något väldigt positivt för mina aspiehjärna.

Jag berättade ju förut om Japan-grupparbetet, och det hela gick väldigt bra. Till och med presentationen, och jag var knappt nervös, vilket var hur skönt som helst. Sen när jag var klar med det var det bara att börja med ett PM vi skulle skriva om påtänkta förändringar med det svenska politiska systemet. Efter det var skrivet ett seminarium om PM:t, som också gick väldigt bra, och någonstans mitt upp i allt fick vi i betygen från förra delkursen – mina händer skakade medan jag gick in på kurswebben för att kolla – jag fick VG. Herregud. Var så otroligt nöjd och stolt. Ha, min hjärna klarar fortfarande att plugga, och jag har inte efter allting blivit korkad. Just nu är det tentapluggar vecka. Super kul, men fick helt klart en boost av betyget. Försöker göra medveten närvaro meditation varje kväll och jag tror faktiskt att det börjar minska min stress (klarade till och med en 15 minuters meditation här om dagen). Salstentan känns inte längre lika stor och hotfull. Det var ju en del av ATV-kursen. Har nog inte gjort något sådant alls sedan jag slutade på DBT… inte jätte bra.

Sen har det ju varit bokrea också – vilket inte kändes så engagerande. Har kändes ganska trist de senaste åren, i alla fall om man kollar utbudet i de stora bokkedjorna, det är ju i princip samma böcker (eller samma typer av böcker) varje år. Och från det utbudet har jag de böckerna jag vill ha. Jag skrev ju lite om det här, men jag kom i alla fall iväg till Hedengrens, ska skriva ett inlägg om böckerna jag köpte där.

Har också fyllt år, kände mig lite ambivalent till det, och hade helt velat fira den någon annan gång, eftersom det var mitt under tentaplugget. Vi gick ut och åt med familjen på min nuvarande favoritrestaurang (grekiskt) och jag fick en digital systemkamera av mina föräldrar. Var hur glad som helt, och ser fram emot att lära mig den, och fota mer. Ska försöka inkorporera mer foton här också.

På torsdag klockan 16 är salstentan färdigskriven och jag är ledig till tisdagen därpå. Ser då fram emot att se JMW Turner filmen (Mr Turner) av Mike Leigh på bio (en regissör som jag verkligen gillar – han gjorde Naked, som är en av mina favoriter).

Filmer vintern 2014/15

Har denna 3 månaders period sett 19 filmer, denna relativt låga siffran beror på att jag knappt sett en enda film i februari, eftersom jag bara inte orkat. 6 av dessa filmer har jag sett om, och de övriga 13 har jag sett för första gången. Det är dessutom ovanligt många dokumentärer.

Omsedda:

  • Star Trek: Into Darkness, 2013

Såg den på Netflix. Den är småroligt, actionfylld och inte på långa vägar lika revolutionerade när det gäller castingen som orgignalet. Men den är kul, och Cumberbatch är bra som skurk. Innehåller ju tyvärr den helt onödiga vacker kvinna i underkläder-scenen som regissören till och med bad om ursäkt.

  • Skyfall, 2012

Jag har bara sett en halv av de gamla Bond-filmerna, men av någon outgrundling anledning gillar jag de nya ganska mycket. Daniel Craig är en utmärkt skådespelare, Dame Judi Dench som M är perfekt, och likaså Ben Wishaw som Q. I denna är även Javier Bardem den ultimata skurken, totalt galen och väldigt obehaglig.

  • Nightmare Before Christmas, 1993

Såg den när den gick på tv på julafton. Älskar den, men hade inte sett den på flera år. Stopmotionfilm skriven och producerad av Tim Burton, och det märks. Den är rolig på ett mörkt sätt och lite makaber, med väldigt bra låtar som fastnar och inte släpper taget.

  • The Wedding Singer, 1998

Trots att Adam Sandler är med i denna film har jag inte jätte mycket i mot den, såg den med min bror när den gick på tv och det kändes bara fel att zappa bort från den. Väldigt mycket 80-tal, kul musik, lite pinsam kärlekshistoria (och Sandler självklart). Men – Billy Idol är ju med i den, och då går den ju inte att hata.

  • Nånting måste gå sönder, 2014

Kände mig manad att se om den efter den magiska dagen då Saga Becker vann en guldbagge för bästa kvinnliga skådespelare, som ju är så otroligt häftigt. För den som har missat är filmen baserad på Eli Levéns bok Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats, om kärleken mellan en kille som inte är bög, och Sebastian som håller på att bli Ellie. Älskar boken, och filmen är förvånansvärt bra.

  • 10 orsaker att hata dig, 1999

Detta var den enda spelfilm jag kunde komma på att se efter jag sett dokumentären Miss Representation. Med Julia Stiles i huvudrollen som en tonårstjej som inte bryr sig om vad andra tänker om henne, men som heller inte vågar släppa in någon. En faktiskt både rolig och smart high school-film.

 

Nya:

  • Breaking The Code, 1996

I väntan på The Imitation Game såg jag denna film med Derek Jacobi som Alan Turing. Skrev om den här.

  • Bobby Fischer mot världen, 2011

En fascinerande och ganska sorglig dokumentär om schackgenier Bobby Fischer och hans liv. Han var ett geni och underbarn, som efter att han vunnit världsmästerskapet i schack i en sån där magisk match mot Boris Spasskij, drog sig undan från hela mediacirkusen och blev svårt psykiskt sjuk, med inslag av psykotiska symtom. Hans livshistoria är väldigt sorglig, eftersom han värgrade ta emot vård för sin sjukdom, både psykiskt och fysiskt, och dog på grund av obehandlad njursvikt.

  • Particle Fever, 2013

Hittade denna på Netflix. Vi får följa arbetet på CERN-laboratoriet i Schweiz. Dokumentären har fått väldigt bra kritik från ett vetenskapligt håll, och vi få följa en rad olika vetenskapsmän på anläggningen, i jakten på att kunna bevisa eller motbevisa Higgsbosonens existens. Förklaringarna är väldigt bra, och man kan hänga med och känna att man förstår varför detta är så viktigt, vad för roll partikeln spelar i partikelfysikens standardmodell, eller alternativet med multiversum.

  • Iron Man 3, 2013

Den tredje filmen om Tony Starks, med Robert Downey Jr i huvudrollen. Rolig, men jag böjar nu blanda ihop de olika filmerna, som ju alltid är en risk när det kommer en strid ström av uppföljare. Men idén som presenteras här här om internationell terrorism är ganska smart. Jag gillar här både Gwyneth Paltrow, och hennes roll som Starks flickvän.

  • Hobbit: Femhäraslaget, 2014

Den avslutande delen i den relativt tunna boken om Bilbos äventyr som sträcktes ut och blev en filmtrilogi (såklart). Såg den på bio på annandagen och skrev om den här.

  • Whip It, 2009

Denna film med underbara Ellen Page i huvudrollen som en tjej som börjar hålla på med roller derby, och håller detta hemligt för sina föräldrar. Såg denna hos Mattlo på nyårsafton.

  • Mommy, 2014

Xavier Dolans senaste film om relationen mellan en tonårskille och hans mamma som försöker ta hand om den båda, vilket blir destå svårare på grund av hans impulsivitetsproblem, och manipulativa sida. Skrev om den här.

  • Laurence Anyways, 2012

Min favoritfilm av Dolan, och helt klart den bästa filmen jag sett denna tre månaders period. En om man Laurence, och flickvännen Fred, vars förhållande börjar få problem när hon äntligen vågar berätta att hon alltid identifierat sig som kvinna. Filmen är underbart visuell. Skrev mer om den här.

  • Maurice, 1987

Det blev lite av ett queertema denna period – denna film är baserad på EM Forsters roman med samma namn (som jag läst), och den utspelar sig i början på 1900-talet i England, och vi får följa Maurice (spelad av James Wilby) och hans tid i mellanstadiet, samt videre till studierna i Cambridge, när hans vän (som är förvånansvärt bra och spelad av Hugh Grant) berättar att han är kär i honom, vilket ger honom en del insikter om sig själv, och en hel del problem eftersom homosexualitet var ett brott i Storbritannien fram till ’67. En verklig rörande film.

  • The Imitation Game, 2014

Benedict Cumberbatch spelar matematikgenier Alan Turing, om hans tid på Bletchly Park, där de löste Tyskarna enigmakod under andra världskriget. Skrev (väldigt långt och mycket) om den här.

  • A Room With A View, 1985

Film nummer 2 baserad på en Forster-roman, och de är samma gäng som gjort även denna film. Om en ung kvinna spelad av Helena Bonham Carter, som vaktas av en överbeskyddande förkläde (Maggie Smith) och hennes kamp för ett mer självständigt liv, i en tid som inte accepterade detta för kvinnor. Medverkar gör även Daniel Day Lewis som en osympatisk framtida fästman. Filmen är också en av de många populärkulturella referenserna i serien Gilmore Girls, som jag just nu kollar om på.

  • Vanishing of the Bees, 2009

Jag älskar bin, och hittade inte mindre än två dokumentärer på Netflix om just binas mystiska försvinnande de senaste åren. Upptäckte efter att jag sett denna att den andra Queen of the Sun hade fått bättre recensioner, så den får jag väl se en annan gång. Tyckte mycket om den trots detta, var informativ och speglade olika vinklar. Påminner också om vad vi som inte odlar bin kan göra för att hjälpa dem.

  • Miss Representation, 2011

En dokumentär som var ganska jobbigt att se, om hur kvinnor porträtterad i media och populärkultur. Skrev här om den.

Tentastress i förväg

Inlägget som filmerna jag sett mellan december och februari är på väg, jag lovar.

Igår anmälde jag mig till salstentan vi har i delkursen Politiska system. Har haft en del ångest sen jag fick reda på att det skulle vara examinationen, eftersom blotta tanken på salstentor ger mig ångest. Mitt minne är så fruktansvärt dåligt att jag undrat en del del över hur jag ska lyckas memorera olika typer av konstitutioner, valsystem, partisystem, styrelseskick och statsformer, alla olika begrepp, samt för och nackdelar med de olika alternativen. Jag oroar mig mindre för det nu när jag börjar komma in i kursen, och jag lär mig och förstår mer. Men ändå. Jag har också köpt såna här skrivkort, som var hur lätta som helst att hitta i London, fanns till och med i matvaruaffärerna, men har varit märkligt svåra att hitta i Sverige. Kollat Akademibokhandlar, och liknande ställen, men hittade dem tillslut på Svanströms – men för 100:-. Knappast. Insåg då att Harrys bokhandel vid skolan borde ha dem, eftersom de ju är perfekta att plugga med. Hittade de där, men för 4o kronor, ha. Tyvärr bara vita, i England fanns de i olika färger, vilket gör studerandet mycket roligare.

Till tentan kryssade jag i alla fall i att jag vill få sitta i ett rum med högt 6 personer, samt ha rätt till 15 minuter extra för varje timme. Vi har tenta mellan 10-14, så jag kommer alltså kunna sitta till 15. Jippi. Hur ska jag kunna lyckas hålla uppe mina energi och koncentration i fem hela timmar? Det är vad jag oroar mig för nu. Min energi brukar börja dö efter ca tre timmar, då jag behöver en längre paus. De skulle de kunna inkludera som stöd – rätt att kunna gå ut ur rummet i 20 minuter, utan mobiltelefoner såklart, observerade, och ha möjlighet att sträcka på sig, och kanske äta en macka.

I alla fall, jag fick veta här om dagen att jag fick en plats på stresshanteringskursen, och den börjar på onsdag, vilket känns perfekt. Det är fyra tillfällen, men jag kan bara gå på tre eftersom en är kvällen innan tentan (perfekt…) Det räknas som acceptance and commitment therapy, vilket är intressant eftersom de är en av terapimetoderna som rekommenderas för emotionell instabil personlighetsstörning. Känns som att jag verkligen komma kunna ha nytta av det, och det ska bli intressant och se om jag känner igen något från DBT:n.

Nu måste jag sluta, jag borde egentligen läsa på om konstitutioner eftersom vi har ett grupparbete till seminariet på tisdag. Vi är sex personer i varje grupp, och vi blev tilldelade ett land (Frankrike, USA, Australien eller Japan) – min grupp fick Japan, och vi ska presentera deras statsskick, konstitution och de demokratiska problemen som finns kopplade till just deras konstitution. Det är irriterande för Japan är så mycket svårare än de andra – de andra länderna kan man ju redan ganska mycket om. De borde valt fyra länder som alla är lika välkända, typ Storbritannien istället för Japan. Hur som helst, nu måste jag plugga.