Och så är plötsligt tre gråa månader förbi.

Det har inte känts så lätt under våren. Sen… innan jul? I januari? Vem vet. Det där citatet, det kommer smygande, men sen är det ju verkligen som om det varit där hela tiden.

Upptäckte en massa gamla inlägg som jag inte publicerat. Mestadels så handlar det just om att det känts just tungt och mörkt. Så för att balansera upp det låt mig skriva om något kul. Let’s see. I födelsedagspresent fick jag biljetter till Linje lustaDramaten. Livia Millhagen var otrolig som Blanche. Danilo Bejarano var obehaglig. Älskar alla av Tennessee Williams pjäser som filmatiserats, men har inte sett någon av de på teater. Men nu kom den upp, en av mina favoriter, men utan Helena Bergström i huvudrollen (sorry). Och den var otrolig. Helt otrolig. Hela publiken applåderade och applåderade när den väl var slut, över halva reste sig upp, men jag kunde inte förmå mig för jag försökte koncentrera mig på att inte bara gråta rakt ut. Var rädd framåt slutet, men tanke på det sexuella våldet som ju är en del av Stanley Kowalski, hur det skulle kännas med slutet – hur de skulle kunna förmå det slutet, efter allting med Dramaten. Men det gjorde de inte. Så tårar rann.

Och i lördags var jag på Stockholms Kulturnatt med en Lisa från min skrivande-grupp. Vi såg allt möjligt, jazz, en föreläsning om välfärdsromantik och improvisationsteater halvt undertecknad Selma Lagerlöf.

Och PUPs senaste skiva Morbid stuff är nog den bästa de gjort. Detsamma gäller det Dublinbandet Fontaines D.C.s Dogrel, är ganska säker på att det är årets debutplatta för mig. De har dessutom varit förband för Idles när de spelat i USA under våren, störande nog.

Förutom det? Det har känts svårt att känna mig engagerad i studierna under våren. Det har varit för mycket bara. För mycket fokus på framtid, på sen, på mig som journalist, på masteruppsatsen och praktiken. Det har gjort det svårt, det är väl en av orsakerna. Att vara här och nu. Dessutom har delar inte känts relevant alls, eller inte för djuplodat för att faktiskt vara en del av en Masterkurs. Och de senaste veckorna har jag inte heller gillat det skrivprojektet jag arbetat med under våren i skrivande-kursen – Brutalism är arbetsnamnet. Det känns riktigt jobbigt, att inte vilja öppna det dokumentet, för att det känns som om det inte duger. Och har tyvärr inte heller fått jättemycket chanser att utvecklas i skrivandet under våren heller. Jag har idag faktiskt skickat in urvalsprovet till nästa års kurs, men jag har en dålig känsla inför det. Vet inte om det är rationellt eller oro.

Men det har börjat blivit varmt och ljust, och det har gjort att meditationen och yogan faktiskt hjälper lite mer.

Fredag 5 april

Min hjärna är inte där jag vill att den ska vara just nu. Den är bara off. Efter all stress kring läraren och video-projektet, och sen praktiksökande på det. Jag har fått en praktikplats, på ett magasin – vilket var det jag helt ville (och som skulle vara bäst för mig) men det finns annan oro kvar inför det. Har träffat en psykolog på studenthälsan en gång. Så jag är ändå nöjd med att jag kom mig för och bokade den tiden.

Söndag 10 mars

När man går igenom samma situation igen, under andra förhållanden – men ändå, och det gick skit då är det väldigt svårt att föreställa sig något annat denna gång. All den där positiva och bra självkänslan jag försökt bygga upp – gone. Tre rätt hemska dagar. Vi fick rekommendationen att peppa varandra, och inte jämföra. Tyvärr gjorde ju alla det ändå – jämförde alltså. Stämningen var annorlunda, jag tror verkligen inte att jag projicerade det. Kändes rätt fruktansvärt när jag kom hem igår, hela castastrophic thinking grejen, 20 steg framåt. En fredag kväll, och googlade med besatthet över möjliga ämnen till masteruppsats. Sen på möjliga bidrag till skrivtävlingar.

Söndag 3 mars

Det är märkligt, för det känns som om jag är tillbaka på samma ställe som för ca 16 månader sen. Söka. Vetenskapen sen om att jag måste vänta och ha tålamod. Har fått veta att DI är supersnabba, men jag är ju inte intresserad av dem. Har också fått veta att processen kan bli utdragen och pågå vårterminen ut. Försöker tänka att det är normen för att slippa bli besviken. Har haft den värsta koncentrationen hela vecka. Skrev typ klart en uppgift i söndags/måndags och varje dag till och med torsdagen öppnade jag dokumentet, öppnade boken och försökte, för att sen släppa allt 10 sekunder senare. Det bara gick inte. Gjorde det minsta jag kunde innan jag väl skickade in den. Och i den mentaliteten skriva personliga brev? Inte det roligaste.

Var i Växjö igen, i torsdags och fredags. Lika kul som vanligt. Träffade Nina och åt middag, vi pratade politik och kultur. Allt det jag gillar, på en restaurang i Växjö med sån god mat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s