Punk etc

Spenderade 4,5 timmar av gårdagen med att se på dokumentärer om punkmusik. Det började i förrgår med att jag letade länge efter att hitta dokumentären The Nomi Song, om den excentriske 70-och 80-tals artisten Klaus Nomi. Jag tänker utgå från att ingen har hört talas om honom. Googla honom. Lyssna på Total Eclipse, tv-uppträdande med David Bowie, och The Cold Song. Han var hur som helt tysk, flyttade till USA, och gjorde musik som var en fusion av typisk 80-tals new wave och opera. Han hade den mest fantastiska kontratenorrösten. Nomi brukar anses var den första kända person som dog av AIDS (1983), medan Rock Hudsom som ibland felaktigt får den titeln berättade om sin sjukdom först två år senare. Det första jag hörde av honom var hans underbara tolkning av The Cold Song, från Henry Pucells barocka King Arthur. Den är bara så vacker.

I alla fall, jag hittade till slut denna dokumentär på Youtube, som sen rekommenderade mig vidare till punkdokumentären Punk: Attitude. Så för utom musikdokumentärer så bakade jag även 4 plåtar med kolakakor, som ska säljas på en loppmarknad på min mammas jobb (inom psykiatrin, där pengarna går till en mötesgrupp för äldre.) Jag kom på att jag kunde ta datorn till köket och kollade samtidigt som jag bakade (ska idag baka fyra plåtar till av chokladsmittar) och jag upptäckte till min stora glädje vilken dokumentär detta var.  När jag var kanske 17 hade den vistats på SVT (tror jag?) och jag hade spelat in den på VHS och älskade den. Det var hur kul som helst att se om den 8 år senare, när min musiksmak har vidgats vidare mot hardcore punken. Man märker verkligen att den gjorts av personer som älskar musiken (regisserad av ikonen Don Letts) och dessutom är valet av personer med så fruktansvärt bra. Jag menar – Jim Jarmusch och Henry Rollins är så jäkla bra (jag skulle väldigt gärna vilja få bo i Jarmsuch hjärna en vecka.) Sen rekommenderade Youtube mig vidare till en tre delad dokumentär som visats på BBC4 om brittisk punk (berättad av Peter Capaldi vilket var väldigt kul), Punk Britannia, så jag kunde inte låta bli. Första delen var den mest ointressanta – om banden som influerade de brittiska punkmusikerna, och pubrock är inte lika roliga som de amerikanska bandens influenser (The Stooges, The Doors, New York Dolls, och Velvet Underground). Det andra avsnittet som tog upp ”den riktiga” punkens korta förlopp, och slutade med att Sex Pistols splittrades. Den tredje delen var om post-punkens olika varianter. Det var roligast med den var att eftersom den sammanlagt var tre timmar hann de få plats med väldigt många band, och punkens olika yttringar. Som oi!, andra ska-vågen, och de inkluderade till och med Crass! Det var ett riktigt anarkistband (istället för låsas anarkisterna Sex Pistols) med en enorm politisk vision i sin musik. De var också inblandade i miljörörelsen och stödde djurens bortglömda rättigheter. De stod alltså inte bara på scen och sjöng om politiska tankar, men utövade det även i sina liv.  (Btw, jag älskar att Tom Verlaine i Television tog sitt efternamn från den franska poeten Paul Verlaine, och Penny Rimbaud i Crass tog sitt från Arthur Rimbaud – för de var ju älskare.) Rimbaud berättar i intervjun att han hatade Pistols tes om ”no future” eftersom bandet inte höll med, för att vi har alla möjligheten att skapa vår egen framtid. Men det är väl också en del av falskheten i det nihilistiska som Pistols presenterade – de skrev låtar som de uppträdde med, och släppte skivor  om just den nihilismen, trots att ingen riktigt nihilist skulle spendera tid till skapande, för det är ju det mest antinihilistiska man kan ägna sig åt.

Det var en sak fastade och störde i min hjärna. De intervjuade musikjournalisten Garry Bushell (när jag läste mer om honom fick jag mitt ogillande bekräftat då han är ”för” de så kallade ”page 3 girls” – porriga kvinnor iklädda trosor på sidan 3 i de brittiska tabloiderna, och han stödjer UKIP) om oi! och han sade detta:

The music press had a built in resistance to punk. They hated punk in the first place – the normal punk. They were much happier when new wave happaned because new wave were more intellectual, new wave were more middle class, new wave were people who’ve been to university, who were marxist singing – like the Gang of Four. They loved bands like that.

Och jag avskyr att höra folk säga att kunskap är något som är medelklass. Visst, i Storbritannien har universitetsutbildning ansetts för medelklassen och uppåt på grund av att de är så fruktansvärt dyrt att plugga där, men som Manic Street Preachers sade ”The libraries gave us power” och det är ju så fruktansvärt sant. Alla har möjligheten att gå till ett bibliotek och välja och vraka mellan titlar, facklitteratur eller fiktion? Poesi eller dramatik? Patti Smith läste Rimbaud, The Gang of Four om marxistisk/situationistisk teori, och Ian Curtis älskade existentialisterna. Allt finns där. Hela världen samlad under ett tak. Du kan resa runt hela jorden utan att spendera en krona, till påhittade värdar och lära dig om hur andra personer ser världen. Men det absolut bästa med bibliotek är att de är gratis, så återigen – det är ingen klassfråga (kanske mer idag dock med tanke på att de asylsökande är den nya underklassen och då får problem med att hitta böcker på sina språk). Lätt – om jag inte ville arbeta med att skriva själv skulle jag vilja arbeta på ett bibliotek. Jag älskar bibliotek. Det är nog min absoluta favoritplats. Men, bibliotek i alla ära, men vad som öppnat upp möjligheterna ytterligare idag är internet. Det flesta att tillgång till internet. Om man själv inte har dator eller smartphone då kanske man har tillgång på jobbet, internetcafé eller återigen – biblioteken. Som de sade i Punk: Attitude internets idé är punk (även om kapitalistiska storföretag som Google försöker utnyttja den möjligheten genom att tjäna enorma summor från internetanvändare, och samtidigt knappt betalar någon skatt).

Och ännu mera böcker!

Har aldrig gjort en ”blogg-lista” förut, men hittade denna på temat böcker på Nio till fem och den kändes helt i min smak, so lets begin!

Snabbläsare eller långsamläsare?

Snabbläsare, absolut. Är inte speciellt bra på tålamod. Läser hellre snabbt, och om jag älskat det, läser jag om den eller månader/år. Och skriver av citat jag fastnat för.

Tegelstenar eller tunnisar?

Både och. Gärna tegelstenar i facklitteratur, och tunnisar med poetisk prosa. Den typen av genrer som ofta ger tegelstenar är inte i min smak, typ fantasy eller modern skräck/deckare.

Bibliotek eller bokhandel?

Både och! Älskar att låna en hög med böcker, men bokhandlar mest för känslan efter som det ofta är för dyrt att köpa i bokhandel idag.

Ljudbok eller e-bok?

Ingendera. Ljudbok möjligtvis om det är inläst av Stephen Fry, annars har jag svårt att koncentrera mig på det jag hör. Konceptet e-bok är ju suveränt för miljön, för faktumet är ju att alla miljontals böcker som publicerar varje år från planterade trän. Så någon gång i framtiden ska jag börja satsa på e-böcker.

Inbunden eller pocket?

Inget känns så underbart och lyxigt som att öppna en ny inbunden bok, men faktumet är ju att pocket är billigare och mer praktiskt, om du alltid vill ha en bok i din väska (vilket du såklart vill.)

Vampyr eller spöken?

Älskade vampyrer när jag var tonåring. Allt från Dracula till Anne Rice. Men i dag är ju den genren synonymt med Twiligt så…

En i taget eller slalomläsning?

Slalom. Som sagt, dåligt med tålamod och läser gärna om, vilket leder till att jag lätt hoppar mellan titlar.

Nytt eller gammalt?

Eh… Det finns ju alltid ”nya” moderna eller vanliga klassiker att upptäcka, men facklitteratur kräver ju att den är ny för att vara relevant, så både och. Dessutom är ju nyutgivna böcker lite bättre på det där med jämställdhet och mänskliga rättigheter än vad klassikerna har en förmåga att vara.

Bokmärke eller hundöra?

Om jag har bokmärke är det ofta post-it lappar för att kunna skriva av citat på, men som oftast blir det hundöron. Böcker ska se älskade och vällästa ut.

Snacks eller godis?

Inget. Äta och läsa? Kan inte multitaska.

Biografier eller memoarer?

Kulturpersoners memoarer, och politiska personer/vetenskapsmäns biografier = mindre partiskhet (förhoppningsvis.)

Skräck eller chicklit?

Skräck, inte nu längre visserligen, men har väldigt svårt för chicklit genren. Jag kan personligen inte få ut något av en sådan bok

Soffan eller sängen?

Sängen. Bästa lyxen är att läsa innan man ska sova.

Inne eller ute?

Inne. Ute kommer jag bara att frysa och vinden kommer försöka bläddra sida hela tiden.

Originalspråk (engelska) eller översättning till svenska?

Orginalspråk all the way. Någon gång ska jag lära mig franska, endast av den orsaken. Det har sagts om den franske symbolist poeten Mallarmé att han inte går att läsa på något annat än originalspråket – så någon gång!

Poesi eller prosa?

Både och. Kan omöjligen bestämma mig. Men en genrerfusion är aldrig fel.

Kvinnliga författare eller manliga författare?

Jag är biliberer. (Eh, jag försökte.) Båda.

Boken eller filmen?

Alltid läsa boken innan jag ser filmen. Annars blir det bara fel.

Kokbok eller bakbok?

Kokböcker är underbara. Och med Sju sorters kakor behöver du ingen annan bakbok.

Kärlek eller spänning?

Ingendera egentligen, men lite spänning då och då är väl okej.

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade?

Inget som helst minne. Minns inte vad jag läste mellan glappet barnböcker och när jag sedan läste deckare. Något måste det ju ha varit.

Klassiker jag hävdat att jag läst men aldrig tagit mig igenom?

Har nog aldrig hävdat att jag läst en bok om jag inte gjort det. Dock har jag aldrig lyckats ta mig igenom något av Jane Austen, Charles Dickens eller Tolstoj.

Jobbigaste bok att läsa?

Nu måste jag tänka här. Gillar ju jobbiga böcker. Dessutom går det att tolka frågan på två sätt – jobbig som i svårläst, eller som i emotionellt jobbig. Den mest svårlästa: The Atrocity Exhibition eller Den gudomliga komedin var svårlästa till sin början, men även Bibeln. Dem mest emotionellt jobbiga: Primo Levis Är detta en människa, hans skildring av sin tid i koncentrationsläger.

Bästa barnboksförfattaren?

Minns väldigt lite av vad jag gillade att läsa som barn. Som vuxen har jag läst om kära Astrid, så det får bli henne. Kliché, jag vet.

Bok som berört mig mest?

Alla psykböcker som jag läst när jag varit sjuk. Så – Glaskupan, Prozac, min generations tröst, Stulna år, Psykos klockan 4:48, Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, Zebraflickan, Hon går genom tavlan ut ur bilden. Att läsa om någon annans beskrivning av det man går igenom är nog det viktigaste som finns. Att få bekräftelse, bli sett, att inte känna sig ensam. Intresset av den typen av berättelser började med Berny Pålssons Vingklipp ängel, men tyvärr är den mer destruktiv när de andra titlarna är givande. Den boken glamoriserar att må dåligt, vilket ger läsaren (om man är sjuk) en känsla att ens diagnos är det enda man har/det enda man är ”bra” på, vilket kan göra det extra svårt att vilja släppa destruktiva beteenden sedan.

Recensera din senast läsa bok?

Har nyligen läst om Equus av Peter Shaffer. Minns du för några år sedan om en pjäs som sattes upp i London med en naken Daniel Radcliffe, samt en häst på scen? Det är den pjäsen, i en uppsättning av Thea Sharrock på Guildgud Theatre. En ibland bisarr historia om en tonåring (Alan Strang) som rekommenderas till en psykiatriker (Martin Dysart), och vi får följa deras relation samt veta mer om Strangs märkliga besatthet av hästar. En besatthet både präglad av sexuell attraktion och påhittad religion baserad på djuret som Gud. Det är en undersökande historia om fundamental religiös tro, samt om berättelse om en dysfunktionell familj.

10 bibliotek i världen jag tänker besöka innan jag dör

Emily Dahl länkade i sin blogg till denna fantastiska lista över de mest perfekta biblioteken, och den är absolut värd att visa i sin helhet:

1.  The University of Coimbra General Library, Coimbra, Portugal

 

The University of Coimbra General Library, Coimbra, Portugal

2.  Beinecke Rare Book and Manuscript Library, Yale University, New Haven, CT

 

Beinecke Rare Book and Manuscript Library, Yale University, New Haven, CT

3.  University of Salamanca Library, Salamanca, Spain

 

University of Salamanca Library, Salamanca, Spain

4.  The Trinity College Library, aka “The Long Room,” Dublin, Ireland

 

The Trinity College Library, aka “The Long Room,” Dublin, Ireland

5.  Old Library, St. John’s College, Cambridge University, Cambridge, UK

 

Old Library, St. John’s College, Cambridge University, Cambridge, UK

6.  Philological Library of the Free University, Berlin, Germany

 

Philological Library of the Free University, Berlin, Germany

7. Central Library, University of Technology, Delft, Netherlands

 

Central Library, University of Technology, Delft, Netherlands

8. The Harper Library Reading Room, University of Chicago, Chicago

 

The Harper Library Reading Room, University of Chicago, Chicago

9. George Peabody Library, Johns Hopkins University, Baltimore, MD

 

George Peabody Library, Johns Hopkins University, Baltimore, MD

10.  University of Michigan Law Library, Ann Arbor, MI

 

University of Michigan Law Library, Ann Arbor, MI