1 till 9, en tisdag

1. Skrev ett inlägg som jag tyckte var fint och som jag var nöjd med. Tyckte på ”publicera” och wordpress meddelar mig om ett problem och vipps så är inlägget försvunnet. Hatar att behöva skriva om något man är nöjd med. Förstår inte hur Genet klarade att skriva om hela Our Lady of the Flowers. Antar väl att det inte finns så mycket att göra i fängelse.

2. Ser en ung man på tunnelbanan. Med sig har han ett gitarrfodral. På det bruna lädret står det skrivet: this machine kills fascists. Så fint. Och kan nu inte låta bli att vilja se om I’m Not There. Men tyvärr försvann ju den skivan någonstans mellan Stockholm och Göteborg.

3. En ensam man stod och sålde tidningar. Kunde inte låta att köpa ett nummer av Prolitären av honom. Kände mig lite vänsterradikal.

4. Ikväll börjar sista säsongen av House. Fånigt sorgligt. Men har ju följt den ända sedan första avsnittet visades i Sverige.

5. Gör ett halsband av alfabetspärlor i olika färger. Dagisfint.

6. Målar en del av en vägg i svart griffeltavelfärg. Kanske kan man hitta billigaste kritor i leksaksaffär? Målar också en dörrkarm i blått, mest för att det var så kul att måla.

7. Vill så läsa Jonas Gardells nya bok, Torka aldrig tårar utan handlar. Blir galet frustrerad när de beskriver hur homosexuella män behandlades under 80-talet. Det känns helt bissart. Tatureringar i armhålan? Isolera dem i egna byar? Och det kallade de modern vård. Mer åt Nazityskland och 1500-talets pestkolonier… Det kan inte vara ett modern Sverige!

8. Debatten om nolltoleransen i Stockholm mot grafitti. Uppskattar debatten, det gör jag. Men kan inte förstå varför ingen tar upp faktumet att just nolltoleransen innebär en lagstiftning i mot konstutövning, återigen – är det ett modernt Sverige? Hoppas att förslaget om laglig grafittivägg utmed Zinken kan gå igenom.

9. Just nu SVT2 – Psykakuten. Det är bra, och det Anna Odell gjorde var också bra, även om det kostade skattapengar och ansågs socialt oacceptabelt. För psykiatrin är en värld som många inte kan föreställa sig. En värld utan insyn. Om man inte varit patient själv kan man inte föreställa sig hur det är att bli inlåst, för att man är sjuk. Att inte ha rätt till sin mobilladdare och hörlurar, för att man är sjuk. Att man måste be en sjuksköterska för att ha rätt att få en alvedon om man har huvudvärk, för att man anses som ett hot mot sig själv. Och på en plats som St:Göran… hörde en gång två skötare prata med varandra – de talade om hur absurt det blir när unga kvinnor låses in med manliga psykopater. Tänk bra – du mår så dåligt, hatar dig själv så mycket att ingen ting har någon betydelse längre, att du är villig att acceptera att bli inläst. Att acceptera att du förlorar din rätt att gå ut på en promenad själv… och då pratar vi inte ens om LPT – utan vanlig psykiatrisk vård. Bara St:Göran har runt 15.000 patienter per år. Det är en hel del.

Annonser

Från Sherlock och vidare…

Det blev en liten ofrivillig skrivpaus. Har istället läst, läst och kollat på lite allt möjligt också. Det började med Sherlock (2010), och läste på om hur de byggde karaktärerna, Sherlock och John alltså, vilket ledde till att jag fastade vid citatet från avsnitt ett (tror jag), av herr Holmes själv, om att han var en högfungerande ”sociopath” (ett ord som för länge sedan bytts ut mot psykopat, men i den engelskspråkiga världen existerar det en mycket vag skillnad, som jag aldrig lyckats förstå mig på.) Men saken är den att jag aldrig sett psykopatiska drag i honom, utan har istället sett det som självklart att han hörde hemma i autismspektrat. Och om vi ignorerar Arthur Conan-Doyles böcker, och endast tittat på serien så visar han empati, om än bara mot Watson. Han bryr sig om honom på ett sätt som en psykopat aldrig skulle kunna göra. Dessutom, ett klassiskt psykopat drag är manipulering och att hen upplevs som charming, detta genom att just manipulera sig omgivning. En psykopat är ofta omtyckt, om än motvilligt, hen kan få andra att beundra en, och om det är en sak som är grunden i Sherlock, så är det att ingen riktigt gillar honom. Han ogillas av polisen för att han på ett icke censurerat sätt attid säger vad han tycker, även om det handlar om förolämpningar. Han bryr sig inte, för att han inte förstår sociala regler = återigen ett asperberger-drag. En sak som har väckt mitt intresse för att försöka förstå arbergerdiagnosen har handlat om TV:s totala invasion av karaktärer med asberger-drag. Nedan har jag listat dem jag kommit på, och som jag personligen är mer eller mindre besatt av.

* Alla Sherlock Holmes filmatiseringar

* Bones, (Dr) Temperence Brennan

* House M.D. (Dr) Gregory House – inspirerad av Doyles romaner och noveller, som visserligen

* Big Bang Theory, (Dr) Sheldon Cooper

* Criminal Minds, (Dr) Spencer Reed – det finns flera lustiga likheter mellan Cooper och Reed som karaktärer, de båda har ett eidetiskt minne, ett iq på 187 och kan läsa 20.00o ord i minuten, liksom flera doktors-examen.

* Millenium-trilogin, Lisbeth Salander

* Deckaren Mord i sinnet, (Dr) Tony Hill

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Har jag missat något?

 

Eftersom detta allmer förvandlats till ett asperger-inlägg, kan jag även klistra in en lista från wikipedia (hemska, hemska jag) med dess typiska kännetecken,

Kognitiva svårigheter:

  • Begränsad förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i andra människors situation.
  • Begränsad förmåga till ömsesidig dialog, vilket kan beskrivas som svårigheter att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna.
  • Svårt med planering och organisering av tillvaron (behov av rutiner). Kan gälla mat, tider, att besök måste vara väl inplanerat, att det inte bara ringer på dörren.
  • Begränsade eller stereotypa intressen.
  • Begränsad sexualitet.
  • Fixeringar och låsningar i beteendet.
  • Nedsatt impulspåverkan.
  • Konkret tänkande; uppfattar saker bokstavligt.
  • Begränsad abstraktionsförmåga.
  • Problem med tidsuppfattning.

Styrkor:

  • Starkt intresse för hur saker och ting fungerar och samverkar
  • Bra tålamod för specialområdena
  • Informationsinsamling
  • Mycket plikttrogna (på jobbet) och ärliga
  • Starkt logiskt tänkande
  • Mönsteridentifiering
  • Problemlösning
  • Målmedvetenhet och envishet

Övrigt:

  • Intensitet i sysselsättningar över vad som ofta uppfattas som normalt
  • Många med AS samlar på allt möjligtoch kan ha svårt att göra sig av med saker

Utifrån detta (och allmän intuition) verkar Sheldon Cooper mest autistisk, och alltså minst högfungerande.

 

Det var också en sak jag snubblade över i och med citatet att Holmes var en högfungerande psykopat, någon (vem?) menade att det inte existerade något som heter högfungerande, och jag har tidigare läst liknande saker om borderline. Men jag förstår det inte, för om man då har psykopatiska dra/antisocial personlighetsstörning, borde inte högfungerande signalera att man klarar av att leva enligt samhällets regler och lager, och alltså inte går runt och mördar folk à la Patrick Bateman? Och det blir lite svårare att se vart gränsen skulle gå vid borderline, å ena sidan har vi någon som Aileen Wuornos (Monster ´03), som mördade människor på grund av de helt sjuka trauman hon genomlevt, alltså inte högfungerande. Men jag skulle också kunna säga att den går vid huruvida man klarar av att arbeta eller inte, och då syftar jag inte på kortare sjukskrivningar.

 

Tack och adjö, nu räcker det med psykologiserande!