1 till 4: film, böcker, fotboll och radio

1. Jag hade på något sätt lyckats i princip helt missa Känn ingen sorg. Eller jo, jag visste att någon Håkan-film hade haft premiär, men inte haft mer koll än så. Jag trodde till och med att det var en dokumentär, och var således inte speciellt intresserad. Jag sätter ibland på Ramlar, men det är det. Sen förstod jag idag att det faktiskt rörde sig om en spelfilm, och att ingen mindre än Torka aldrig tårar-Benjamin (även känd som Adam Lundgren) som spelar Håkan. Åh. Sen läste jag en recension där journalisten kallade filmen en Göteborgsskildring. Så nu vill jag väldigt, väldigt gärna se den. Helst nu.

2. Igår innehöll SvD (:s idag ickeexisterande kulturdel) en recension av en bok med följande titel Vilar i era outtröttliga händer. Det är en debutroman av poeten Khashayar Nederehvandi. Jag måste få tag på denna bok. Jag måste läsa den. Jag älskar böcker som låter mer som litterära experiment är klassiska romaner. Älskar författare som vågar gå utanför ramarna, och skiter i reglerna.

Sveriges Radio, ”Nederehvandis berättelse är en mycket intrikat historia”

SvD, ”Nederehvandis romandebut visar att berättandet lever”

Sydsvenskan, ”Nederehavandis har läst klassisk grekiska, neuropsykologi, filosofi och studerat litterär” (hur coolt är inte det för i övrigt?)

Aftonbladet, ”Häftig skröna för pigga intellekt”

3. Tidningen innehöll även en väldigt bra krönika av Lars Ryding. Den handlar om fotbolls-EM:t just nu. Och den stora skillnaden mellan dam och herrmatcher i fotboll. Har menar att skillnad inte har något att göra med att herrar spelar bättre fotboll är damer (något jag hatar att höra, det är skitsnack) utan att herrmatcher är så mycket mer våldsamma. Det är trevligt att höra att någon annan mer lagt märke till det. Och hur kul är inte all uppmärksamhet EM:t fått, men publikrekord och allt? Dessutom ska jag gå och se finalen som spelas i Solna den 28:e!

4. Lyssnade på P1:s Kulturradion medan jag lagade middag igår (vegetarisk köttfärssås med morötter och champinjoner, med spagetti) och det handlade om en kvinna jag tidigare aldrig hört talas om – Hanna Arendt. Men programmet fångade verkligen mitt intresse, för att sen göra mig förbannad.

”Jag måste förstå”

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof men är en av vår tids skarpaste tänkare.  I år är hon aktuell på nytt genom filmen Hannah Arendt, regisserad av Margarethe von Trotta. Den fokuserar på den tid i början av 60-talet då Hannah Arendt bevakade rättegången mot nazisten Adolf Eichmann i Jerusalem. En bevakning som sedan blev till boken Den banala ondskan – Arendts mest omdiskuterade verk.

Det här är det andra av tre program där Anneli Dufva närmar sig 1900-talets frågor och skapandet genom tre kvinnor  – författaren Agneta Pleijel, filosofen Hannah Arendt och filmaren Margarethe von Trotta. Alla har de sysslat med historien, med moral och val.

Hannah Arendt, född 1906 i Tyskland, död 1975 i New York, sade hellre att hon sysslade med politisk teori än kallade sig filosof. Hon var en judisk europé i exil, en modern amerikan, en intellektuell och kvinna. Hon är fortfarande kontroversiell och rör upp starka känslor.

Hannah Arendts drivkraft var att förstå och för att förstå var hon tvungen att skriva.  Hennes mest kända verk som fortfarande diskuteras är Totalitarismens uppkomst, Människans villkor och Den banala ondskan.

Hör filmregissören Margarethe von Trotta om Arendt, samt röster både ur samtiden och arkiven om hennes betydelse som tänkare.

En väldigt fascinerande kvinna. Men saken som gjorde mig förbannad var att jag aldrig tidigare hört talas om henne. Och visst, det skulle kunna röra sig om ignorans från min sidan, men jag älskar filosofi (speciellt de gamla grekerna, 1900-talets moderna filosofi och existentialisterna.) Jag läste filosofi A i gymnasiet (Östra Real), och vad jag insåg var att det inte togs upp en enda kvinnlig filosof i den kursen. Eller jo, Beauvoir, men endast som fru till Sartre, inget om hennes egna verk och tankar. Hur kan en enterminskurs inte ta upp en enda kvinnlig filosof? Jag har i bokhandlar stått och bläddrat i Stora boken om filosofi (med ett kul upplägg) och nu måste jag låna/köpa den, om inte annat för att se hur många kvinnliga filosofer den tar upp. Lovar att komma med en uppdatering när jag vet mer.

Lyssna på programmet här.