Kreativitet och flow

När jag besökte Akademibokhandeln (den bra och stora på Regeringsgatan) fastnade jag för en bok på psykologihyllan: Introvert, Den tysta revolutionen skriven av den självutnämnda introverten Linus Jonkman. Istället för att köpa den där och då, gjorde jag som man tyvärr måste göra idag om man vill ha råd med nya böcker – gick hem och beställde den på internet. Har precis läst ut den, och det var en väldigt upplysande läsning. Så om någon därute misstänker att hen är introvert, rekommenderar jag varmt boken, eftersom vårt samhälle idag har en förmåga att skava en smula om man är introvert lagd. Och denna bok presenterar fint alla fördelarna med introversion, liksom problemen och svårigheterna. Ett intressant kapitel handlar om hur den introverte ofta är lagd åt det kreativa hållet, och beskriva flow i olika situationer. Jag tänkte jag kunde inkludera det stycket här (det påminde mig för i övrigt om att jag idag funderade över en grej väldigt intensivt, samtidigt som jag gick upp för trappan vid tunnelbanan, och lyckades med att snubbla, för tydligen klarar jag inte av att gå och tänka samtidigt…):

Att leva i sin egen tankevärld

Det är som en varm våg som bär mig till datorn. Det är en stark drift som hunger, sex eller sömn. För mig infinner sig känslan först när ett mål har satts upp. Nyckeln är målbilden. När jag väl bestämt mig vänds allt mitt fokus mot det som ska uppnås. Jag blir otålig när jag inte är där vid tangentbordet. Att inte få skriva är som att vara riktigt kissnödig i en lång toalettkö. Det som händer runt omkring mig blir grumligt. Det är som om jag bara lyssnar med ett halvt öra när jag är utanför skrivandet. Jag blir disträ i nuet. Sedan när jag väl sitter där känner jag ett fokus som är kusligt. Orden bara rinner ut genom fingertopparna som i trans. Sidorna avlöser varandra när jag knappar för glatta livet. Upplevelsen att ha en fysisk kropp försvagas när jag stirrar på skärmen och minuterna upplöses. Timmarna flyger förbi och det är inte förrän jag blir störd av något externt som jag vaknar upp. Detta externa är vanligtvis telefonen.

Jag har alltid haft denna sida. Tillståndet kallas för flow inom psykologin. Vissa människor upplever denna känsla ofta och i vitt skilda ting. Andra uppger att de aldrig upplevt det. Flow är att resa in i uppgiften. Skrivande, målande, diktning eller vad det nu är du gör tar över. Som introvert har du en naturlig fallenhet för att uppnå en hög nivå av fokus i det du gör. Med låg behov av stimulans kan du stanna länge i det du gör och gräva dig djupare och djupare tills detta tillstånd infinner sig.

Du kan bara finna flow i aktiviteter som du ägnat mycket tid åt. Människor som presterar på toppnivå inom en sport kan ofta beskriva ett perfekt heat eller ett lyckat lopp som ett tillstånd av flow. Det är alltså inte begränsat till stillasittande, intellektuella aktiviteter. Flow handlar om prestation, utförd med extrem fokus och genuint engagemang inom något du lagt mycket tid på. Så här långt i mitt liv har jag distinkta minnen av att ha upplevt flow när jag skrivit, målat och tävlat i kampsporten wushu. Det bästa jag någonsin skapat har varit just under dessa tillstånd av flow.

Flera historiska personer har anknutit till detta tillstånd på olika vid. Författaren Alexander Dumas tillhör dem som ansåg sig vara i trans under långa perioder när han skrev. Vid ett tillfälle ska han ha producerat hundratals sidor handskriven text utan att lämna huset. Flow är en form av lycka att uppleva, men jag skulle inte kalla det för glädje. Du sitter inte och skrattar när du har flow. Du grimaserar på ett sätt som får dig att likna Clint Eastwood, säger Ellen Winner, en kvinna som specialiserat sig på begåvade barn. Flow är att krypa in i sig själv och rikta sin mentala kapacitet mot en enda uppgift. Skygglapparna åker på och det krävs mycket störning för att kunna distrahera dig. Som jag tidigare omtalat finns det idéer om att introvertas lycka är annorlunda än extrovertas, Jag skulle säga att flow-upplevelsen är en av de introverta sidorna av lycka. Flow är en serie av ögonblick där uppgiften är sin egen belöning. Det handlar aldrig om pengar. Du kan inte pressa fram en upplevelse av flow bara för att någon sticker till dig en sedelbunt. Motivation är mycket mer dyrköpt än då.

Många introverta är autoteliska. Det har en koppling till flow. Att vara autotelisk kan beskrivas med en massa fyrkantig jargong. Jag vill summera den såhär:

  • Dina tankar har lätt att klibba fast vid saker. Plötsligt sitter du en halv fest och klinkar på ett piano, spelar Nintendo eller sträckläser på Wikipedia om något som du av slumpen fann. Det är som du har en stor förmåga att fascineras av saker i vardagen.
  • Det finns högvis med nedklottrade Post-it-lappar i dina gömmer. Du skickar ofta kryptiska meddelanden till dig själv från snabbköpskön med spontana idéer. Kanske är du en av de idioter som skriver mejl på telefonen med ena handen medan du rattar din bil? Du har helt enkelt mycket idéer och har lärt ddig att de är flyktiga om du inte fångar dem i text. Förlåt, mina kära medtrafikanter.
  • Du känner en okuvlig inre press att göra sådan som fyller ett tydligt syfte. Du kan inte förlika dig med ett jobb där du byter tid mot pengar. Du vill ha en effekt. Det finns inga åtta till fem jobb för dig. Det finns bara uppgiften.
  • Periodvis kan du tränga undan dina behov rejält. Du upplever ofta en fixering vid uppgiften, du kan vara hungrig så att magen skriker, men intalar bara dig själv som Alfons Åberg att du ska bara. Långa perioder av mitt liv har min kostcirkel bestått av svart kaffe, obredda knäckemackor och flow.

large

Annonser