Att se fram emot i höst, och frammåt

Har skrivit på Twitter om saker jag är exalterad över som kommer hända nu under hösten, och jag måste bara skriva om det här det. Vi återgår till mitt kära listformat.

1. Det senaste bandet jag fastnat för heter The Growlers, och kommer från USA. De nämndes i en (typ) artikel NME hade om skivsläpp inför hösten (ha! hittade den) och när de beskrevs så här kunde jag inte låta bli att kolla upp dem:

Self-proclaimed beach goths The Growlers have recently been touring with Fat White Family and, though slightly less depraved, their music is just as ramshackle. On ‘Chinese Fountain’ they pay homage to their ‘60s garage influences with a set of winning alt-pop gems.

De har hittills släppt fyra album, och deras femte, Chinese Fountain, kommer ut den 28:e september. Deras musik är helt i min smak, och kan beskrivas (eller inte alls) som surf-punk, garage eller ja, beach goth. Du får tolka det hur du vill. Har nu lyssnat hysteriskt många gånger på den första singeln från platta Monotonia. Älskar den. Den är melodisk, men har trots det den rätta garage-tonen. Snälla se hela videon, eller börja titta 1:12 minuter in i videon, då en i bandet klär ut sig till Frida Kahlo, och det är helt perfekt, väldigt snygg, och helt seriös med skägg och allt.

Dessutom, en väldigt rolig artikel om bandet från musiktidningen Spin, om inspelningen av den nya skivan.

2. En film jag ser absurt mycket fram emot är 20.000 Days On Earth, en biografisk/påhittad dokumentär (beroende på hur du själv väljer att de på det) om rockikonen Nick Cave. Cave är en mina absoluta musikfavoriter med sin speciella image och sound, och hans röst låter som något han fått efter en pakt med djävulen. Filmen är regisserad av videokonstparet Iain Forsyth och Jane Pollards, och skriven tillsammans med Cave, och utspelar sig under 24 timmar, under inspelningen av hans senaste skiva Push the Sky Away (tillsammans med The Bad Seeds såklart). Fantastiskt nog kommer så har till och med SF köpt den (och biljetterna släpps om 5 dagar), men den kommer även visas på mindre biografer som Bio Rio.

Förresten, jag upptäckte den perfekta Nick Cave låten att lyssna på när det regnar och åskar, som det gjort idag, och låter är Mercy, från skivan Tender Prey som släpptes 1988 (finns även en häftig live-version).

3. Min favoritserie QI har premiär för sin 12:e säsong (L) på brittisk tv den 3:e oktober, och lyckligtvis brukar den inom ett dygn dyka upp på Youtube.

4. Jag ska kanske, förhoppningsvis se Morrissey på Hovet den 13:e november. Har inte bokar biljetter ännu, så det kan fortfarande skita sig.

5. Ser fortfarande väldigt mycket fram emot filmatisering av Alan Turings liv, alltså filmen The Imitation Game, med Benedict Cumberbatch i huvudrollen. Har ännu inte ett definitiv svar på om den kommer upp på svenska biografer. Återigen, jag återkommer.

6. En av mina favoritserier Sherlock kommer att börja filma inför nästa säsong efter jul. Det blir ett fristående avsnitt, och sen en fjärde säsong.

7. BBC har en ny thriller serie (fem delar) på gång, den heter London Spy och huvudrollen spelas av en av mina favorit skådespelare Ben Whishaw. Manusförfattaren Tom Rob Smith har i en intervju med The Independent beskrivit handlingen såhär: ”Danny is an outgoing and pleasure-seeking romantic who becomes embroiled in the world of British espionage, after falling for the enigmatic Alex. But when Alex disappears, Danny must decide whether he is prepared to find out what has happened to him.”

Annonser

1 till 6, en torsdag då jag egentligen borde plugga demografi

1. Är just nu väldigt förtjust i The Vaccines senanaste singel – Bad Mood. Perfekt längd – 3.05, till den grad att jag önskar att den kunde pågå längre. Videon är också väldigt kul.

2. Älskar senaste avsnittet av Girls som SVT visade, liksom följande Tv-Cirkeln. Älskar hur gulliga Hannah och Adam var mot varandra, och hur Marna och Jassa bondade. Älskade också Nour El Redai bekände sin sympati för Adam, liksom sina problem med social sympati.

3. Jag är medveten om att en tv-serie är just det – en tv-serie. Fiktion. Men stör mig ändå väldans på (spoiler varning!) på att Criminal Minds tog död på den, trots allt, ganska nya karaktären; Spencer Reids fickvän. Vad fan? Så gör man väl ändå inte? Har massa problem med det, och dessutom känns det väldigt konstigt uppbyggt. Att en karaktär som tidigare knappt haft något kärleksintresse, sen introduceras ett, som dessutom är väldigt seriöst – sen dödas hon. Väldigt märkligt.

4. När jag har sovmorgon börjar jag morgonen med att titta på repriser av QI på BBC Entertainment som går klockan 12 (och ja – jag är ingen morgonmänniska.) Mitt i programmet lägger de in en reklampaus, för saker som Eastenders, komediprogram och dokumentärer. Vem i hela världen tyckte att det var en bra idé? Hoppas och önskar att SVT inte tar efter det bara. Är det ens lagligt i Sverige? Herregud vad jag avskyr reklam.

5. Senaste älsklingsbloggen: Emily Dahl. Det är nog min favorit typ av blogg – av kreativa personer, där man får följa deras kreativa process. Och hennes pastellrosa hår… Hennes blogg gör också att jag desperat längtar efter den dag jag har råd att köpa en digital systemkamera. Vill foto. Vill bli bättre på att fota. Väldigt inspirerande. I alla fall, hon skrev ett fin inlägg om tapetletning, och blev lite smått hysterisk över denna tapetbild hon visade:

68dcab4c978d11e29a9c22000a1fbe09_7_large

Någon gång måste jag ha den här tapeten på någon vägg, i en framtida lägenhet. Den är perfekt! Hur kul vore inte den som fondvägg i typ kök eller badrum (går det?)

6. Om böcker:

  • Vill ha: Tony Attwoods Den kompletta guiden till Aspergers syndrom
  • Stör mig över: att biblioteket fortfarande inte fått in Ford Madox Fords Parade’s End. Hur lång tid ska det ta? (Skrev om den här – i januari.)
  • Införskaffad: Att tämja en vulkan. Om emotionell instabilitet och självskadebeteende av Kent-Inge Perseius. Som dessutom har en väldigt fin inledning: ”Särskild tillägnad alla ”vulkantämjare”, som kämpar på för att överleva dagen.”

7. Kollade under gårdagen på SVT:s Svenska händelser om Ny demokrati. Det var väldigt intressant  speciellt eftersom jag var lite för ung för att själv uppleva det Sverige, fyllt av Bert Karlsson som politiker, lasermannen, främlingsförakt och nedbrända moskéer. Otroligt obehagligt. Allrahelst eftersom det är åt samma håll som Sverige är på väg mot just nu. Herregud, varför kan man aldrig lära av historien? (Ekonomi på nedgång -> arbetslöshet->behov av syndabock ->växande främlingsförakt. 30-talet och nazismen, 80-talets oljekris och nynazism, 90-talets ekonomiska kris och Ny demokrati, 2008-års ekonomiska kris och Sverigedemokraternas växande popularitet. Att det ska vara så svårt?) Men jag kan fortfarande inte för mitt liv förstå hur samhället och kulturlivet kunde släppa in Bert Karlsson igen. Jag skäms för det. Jag litar inte på den mannen.

8. Medans jag lagade middag under gårdagen lyssnade jag på en repris av P1:s Nya vågen (jag lagade grönsakssoppa) och jag rekommenderar, speciellt det senaste avsnittet, varm – eftersom de diskuterade kultursidornas engagemang när det gäller REVA-projektet, men också rent allmänt vad för funktion kultursidorna har idag. Dessutom pratade de om Jonas Hassen Khemiris öppna brev till Beatrice Ask, och bara det kan ju göra ett program perfekt. Med och debatterar är Åsa Linderborg från Aftonbladet, Rakel Chukri – Sydsvenskan och Gabriel Byström, Göteborgs-Posten. Och jag gillar och respekterar verkligen Lindeborg, även fast jag avskyr Aftonbladet och den typ av journalistik de representerar (även om svensk tabloidjournalistik är relativt mild om man jämför med bland annat Storbritanniens The Sun och The Daily Mail.)

Ord och bild

Tack vare senaste avsnittet av QI, Journeys, så har jag fått ett nytt favoritord: psykopomp. Vilket innebär en (i religion eller mytologi) ledsagare  till ”livet efter detta”, som Charon i grekisk mytologi exempelvis (wikipedia refererar även till Virgilius karaktär i Dantes Inferno och Purgatorio.) (Och det senaste avsnittet av QI, liksom alla gamla, finns snällt upplagda på youtube.)

Glömde nämna det att jag kom hem med en väldigt trevlig bok från Moderna Museet, nämligen Taschens A History of Photography. from 1839 to the present. 746 fullpackade sidor. Direkt när jag kom hem gick jag snabbt igenom boken, och markerade de sidor med bilder som jag instinktivt gillade. När jag mer metodiskt gått igenom boken, ska jag visa några av mina favoriter här.

Ska försöka orka skriva mer här, och hitta orden igen, men annars ska jag nog mest försöka få in ordet psykopomp i en normal konversation.