Lite hat, rekommendation och Djävulens olika ansikten

1. Jag får börja med att spy lite hat mot vårdgarantin. För jag lovade ju som sagt att följa upp hur det går, och jag kan säga som så att det går totalt jävla skit. Har ju läst på så mycket som möjligt, för att minska informationsglappet mellan patient och läkarväldet – och i torsdag att det faktiskt fanns någonstans man kan vända sig som patient, när vårdgarantins 90 dagar (gällande specialistvård) överskridits – nämligen Vårdkansliet. Så under skitdagen (även känt som gårdagen) ringde jag upp, och berättade om mitt ärende. Står i kö för neuropsykiatrisk utredning, det har gått över 120 dagar, Prima Danderyd etc… Kvinnan lät bekymrad över att de inte hållit den lovade väntetiden, men meddelade mig även att psykiatrin i Stockholm (om jag förstod det rätt) inte räknas in i vårdgarantin, för de anses kunna hålla väntetiderna själva. Jaha ja. Hon rekommenderade mig att ringa tillbaka till Danderyd, och säga (typ) jag har rätt tid utredning nu. Och om det inte ger något, gå direkt till vårdtoppen. Okej, det hela låter så fruktansvärt uddlöst. Och får mig som patient att känns mig fruktansvärt maktlös (vilket ju var meningen att vårdgarantin skulle undvika.) Men vad hjälper det att vända mig till Danderyd igen, när den trevliga receptionisten meddelade att väntetiderna ser ut på ett visst vis, 6-7 månader (180-210 dagar…) och att de just nu kallar in dem som ställdes i kö i november (jag fick själv min plats i december)? Den annars hjälpsamma kvinnan på vårdkansliet skulle notera Prima Danderyds remarkabelt länga väntetider. Jaha, förhoppningsvis kanske det kan hjälpa någon annan om ett år eller så.

2. Gårdagen innehöll även en lektion om den demografiska transitionen, och dagens seminarietext var en artikel där författaren argumenterar för sin ståndpunkt om en betydande befolkningsökning under 1700-talet, och vi stackars humaniora studenter förväntades förklara hur författaren visar detta mönster. Och författaren visade detta genom en formel. En jäkla matematisk formen. som man förväntas förstå. Åh, och detta kan även komma upp på hemtentan. Jippi. Jag kanske bör tillägga att mina matematiska problem (antagligen dyskalkyli) sträcker sig till den grad att jag ofta har svårt att se hur 75 + 25 = 100, multiplikationstabellen över 5:ans, läsa digitala klockor, busstidtabeller etc. Jag och matte kommer inte överens helt enkelt. Jag trodde jag skulle slippa formler, statistiska tabeller och diagram om jag valde humaniora ju. Åh, jag kan också avslöja att jag måste tänka efter vilket som är höger, och vilket som är vänster. Jupp.

2. Till något mer roligt: Kom att tänka på en dokumentär SVT1 visade i förra veckan – Vem är djävulen egentligen? Jag är generellt mycket förtjust i religion –  och dokumentärer, men detta program tog itu med den religiösa bilden av Djävulen/Lucifer/Satan/Hin håle vart han går att finna i de kristna religiösa texterna, liksom hur han framställs. Men den tar även upp  hur denna karaktär framställs i film, litteratur och musik. Det är en blandning av Dantes Inferno, Miltons Det förlorade paradiset, Goethe/Marlows FaustExorsisten, heavy metal och satanism. Det jag fann mest intressant var hur lite han faktiskt förekommer i Bibeln, liksom hur han anpassats av ”samhället” för att symbolisera ondskan utifrån tidsandan. Allt från sex, droger till rock n roll.

250px-ReddragonWilliam Blakes porträttering av djävulen (som även förekommer i filmen och boken Röd Drake)

3. Programmet påminde mig om ett av mina favoritavsnitt av Doctor Who (med min favorit Doctor, nummer 10, spelad av den väldigt fina David Tennant), nämligen dubbelavsnittet The Impossible Planet och The Satan Pit.

4. Och för den som finner David Tennant intressant, kan jag även rekommendera Who Do You Think You Are (den engelska varianten av släktforskningsprogrammet) med denne man. Avsnittet går att se på youtube. Hans reaktion på informationen att hans nära släkt hade kopplingar till Oranienorden (som jag som smått hatar efter ett väldigt intressant arbete om Nordirland, IRA och dess hungerstrejkare) fick bara mina sympati för denne man att växa. Så ärlig och öppen man. För att inte tala om dialekten…

5. Vill bara påminna om att herr Tennants Hamlet, producerad av Royal Shakespeare Company och en modern tolkning pjäsen, finns att se på youtube. Den är väldigt, väldigt bra och jag älskar moderna tolkningar av klassiska pjäser (men de förutsätter i och för sig att man någon gång sett originalversionen, eller läst.)

hamlettennant460

Annonser

1-4, en vecka

1. Var under gårdagen ute vid Hallonberges hjälpmedelsservice för att testa ut tygndtäcken. Det hela kändes en smula märkligt, i en stimuleras sovrumsmiljö med sjukhussäng med blå gummimadrass, täckt av ett britsskydd och en bomulskudde som används av 100-tals andra. Jag och min arbetsterapeut började med bolltäcken, först på 6 kg, som är fyllde med både större bolla (ca 4-5 cm) liksom små, små kulor. Vidare till 7 kg, som bara innehöll de större bollarna, och vidare till 10 kg – som även den endast innehöll bollarna, men de var lite mindre, kanske 3-4 cm. Och när jag låg i den där sängen, med 10 kilos täcket, stirrade in i en vitmålad vägg (som var ganska smutsig) så kände jag att jag hittat rätt. Blev direkt lugn. vi gick vidare till kedjetäckena mest bara för att. Och ja, de innehåller faktiska kedjor. För 6 kg, sen 8 kg. Problemet jag har med kedjetäcken är känslan jag får att jag trycks ned mot madrassen, medan med bolltäcket, så lägger sig bollarna runt en, omkring en. Det kändes tryggt. Eller som det stod på 10 kilos täckets etikett – för personer med behov av maximalt taktil stimulering. En annan sak som var så skönt med bolltäcket var att bollarna just går att trycka till utmed kroppen, för att just öka stimuleringen. Om någon vill läsa ännu mer om tyngdtäcken kan jag rekommendera denna sajt. Så här går det bland annat att läsa om just 10 kilos täcket:

Bolltäcket du ser på den här sidan heter Harpo och innehåller enbart plastbollar. Det är det täcke som ger den största sinnessimuleringen och är därför ett bra alternativ för personer med t.ex. stark fysisk och/eller psykisk oro, ångest, sömn- och insomningssvårigheter, nedsatt kroppsuppfattning och beröringsrädsla. [Kommer att tänka på Tove Lundin, och hennes positiva användning av ordet ”psyko”.]

2. Var i lördags på demonstrationen mot polisens REVA-projekt som anordnades vid Kungsträdgården. Det positiva med den: bredden på talarna, allt från de liberala och gröna/vänsterpartier, Rädda barnen, Röda korset, etc. Det negativa: den egentliga orsaken till att jag inte besöker demonstrationer och liknande, så ofta som jag egentligen skulle vilja – hur jäkla jobbigt det är att omringas av 2000 andra människor. Sorlet från 1000 andra konversationer som pågår omkring en… En smula utmattande om jag säger så.

3. Ringde min psykiatriska öppenvårdsmottagning igår för att kolla när jag ställdes i kö den den där neuropsykiatriska utredningen. När jag fick papper på att jag ställdes i kö var de väldigt luddiga med hur långa köerna såg ut. Den trevliga receptionisten (som jag annars gillar) berättar lite svävande att jag ställes i kön i november (ca 90-120 dagar sedan alltså.) Att köerna var på cirka 6-7 månader, och att de nu börjat kalla de som ställdes i oktober. Jag måste helt enkelt läsa på mer om vårdgarantin (som säger att man har rätt till specialistvård inom 90 dagar.) För som det verkar hänger allt på patienten, som får se till att ha koll, hänga på luren, och tjata sig till hjälp. Och att mottagningarna tar sitt ansvar. Jag hade först naivt antagit att de fanns något tydligare system, med en blankett där man fyller i namn, mottagning, när man ställdes i väntekön och så vidare, för att skicka in till Socialstyrelsen. Men icke. Istället kräver systemet ärliga vårdpersonal och påstridiga sjuka.

4. Nu har jag i alla fall sett till att söka några sommarkurser som fångade mitt intresse, och det blev dessa fyra:

  1. Genus, makt och arbete i Sverige 1800-2000. 7,5 poäng , Stockholms Universitet.
  2. Kultur, kommunikation och språklig mångfald. 7,5 poäng, Stockholms Universitet
  3. Historia (Gr) Rasismens historia. 15 poäng, distans, Mittuniversitetet
  4. Afrikas moderna historia. 7,5 poäng, distans, Linnéuniversitetet

Sådär ja!

Insikt!

En av fördelarna med att blogga är att det är lätt att gå in i sitt eget arkiv, och söka – om man exempelvis undrade när något skedde.

Skrev den 24 november om att jag pratat med min läkare om att jag ville genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Det är snart tre månader sedan. Snart tre månader sedan. Ska på måndag ringa och se när jag faktiskt ställdes i kö, för om mina misstankar stämmer så har jag snart rätt att få den där jäkla utredningen. och då tänker jag allt ta till vårdgarantin.

Och jag kan lova att jag kommer att uppdatera hur det kommer att gå. Snart, snart så kanske den där utredningen är gjort – och jag får veta vad för typ av hjälp jag har rätt till. För nått är helt klart fel på mitt huvud, och detta säger jag med den största ödmjukhet.