Och ännu mera böcker!

Har aldrig gjort en ”blogg-lista” förut, men hittade denna på temat böcker på Nio till fem och den kändes helt i min smak, so lets begin!

Snabbläsare eller långsamläsare?

Snabbläsare, absolut. Är inte speciellt bra på tålamod. Läser hellre snabbt, och om jag älskat det, läser jag om den eller månader/år. Och skriver av citat jag fastnat för.

Tegelstenar eller tunnisar?

Både och. Gärna tegelstenar i facklitteratur, och tunnisar med poetisk prosa. Den typen av genrer som ofta ger tegelstenar är inte i min smak, typ fantasy eller modern skräck/deckare.

Bibliotek eller bokhandel?

Både och! Älskar att låna en hög med böcker, men bokhandlar mest för känslan efter som det ofta är för dyrt att köpa i bokhandel idag.

Ljudbok eller e-bok?

Ingendera. Ljudbok möjligtvis om det är inläst av Stephen Fry, annars har jag svårt att koncentrera mig på det jag hör. Konceptet e-bok är ju suveränt för miljön, för faktumet är ju att alla miljontals böcker som publicerar varje år från planterade trän. Så någon gång i framtiden ska jag börja satsa på e-böcker.

Inbunden eller pocket?

Inget känns så underbart och lyxigt som att öppna en ny inbunden bok, men faktumet är ju att pocket är billigare och mer praktiskt, om du alltid vill ha en bok i din väska (vilket du såklart vill.)

Vampyr eller spöken?

Älskade vampyrer när jag var tonåring. Allt från Dracula till Anne Rice. Men i dag är ju den genren synonymt med Twiligt så…

En i taget eller slalomläsning?

Slalom. Som sagt, dåligt med tålamod och läser gärna om, vilket leder till att jag lätt hoppar mellan titlar.

Nytt eller gammalt?

Eh… Det finns ju alltid ”nya” moderna eller vanliga klassiker att upptäcka, men facklitteratur kräver ju att den är ny för att vara relevant, så både och. Dessutom är ju nyutgivna böcker lite bättre på det där med jämställdhet och mänskliga rättigheter än vad klassikerna har en förmåga att vara.

Bokmärke eller hundöra?

Om jag har bokmärke är det ofta post-it lappar för att kunna skriva av citat på, men som oftast blir det hundöron. Böcker ska se älskade och vällästa ut.

Snacks eller godis?

Inget. Äta och läsa? Kan inte multitaska.

Biografier eller memoarer?

Kulturpersoners memoarer, och politiska personer/vetenskapsmäns biografier = mindre partiskhet (förhoppningsvis.)

Skräck eller chicklit?

Skräck, inte nu längre visserligen, men har väldigt svårt för chicklit genren. Jag kan personligen inte få ut något av en sådan bok

Soffan eller sängen?

Sängen. Bästa lyxen är att läsa innan man ska sova.

Inne eller ute?

Inne. Ute kommer jag bara att frysa och vinden kommer försöka bläddra sida hela tiden.

Originalspråk (engelska) eller översättning till svenska?

Orginalspråk all the way. Någon gång ska jag lära mig franska, endast av den orsaken. Det har sagts om den franske symbolist poeten Mallarmé att han inte går att läsa på något annat än originalspråket – så någon gång!

Poesi eller prosa?

Både och. Kan omöjligen bestämma mig. Men en genrerfusion är aldrig fel.

Kvinnliga författare eller manliga författare?

Jag är biliberer. (Eh, jag försökte.) Båda.

Boken eller filmen?

Alltid läsa boken innan jag ser filmen. Annars blir det bara fel.

Kokbok eller bakbok?

Kokböcker är underbara. Och med Sju sorters kakor behöver du ingen annan bakbok.

Kärlek eller spänning?

Ingendera egentligen, men lite spänning då och då är väl okej.

Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade?

Inget som helst minne. Minns inte vad jag läste mellan glappet barnböcker och när jag sedan läste deckare. Något måste det ju ha varit.

Klassiker jag hävdat att jag läst men aldrig tagit mig igenom?

Har nog aldrig hävdat att jag läst en bok om jag inte gjort det. Dock har jag aldrig lyckats ta mig igenom något av Jane Austen, Charles Dickens eller Tolstoj.

Jobbigaste bok att läsa?

Nu måste jag tänka här. Gillar ju jobbiga böcker. Dessutom går det att tolka frågan på två sätt – jobbig som i svårläst, eller som i emotionellt jobbig. Den mest svårlästa: The Atrocity Exhibition eller Den gudomliga komedin var svårlästa till sin början, men även Bibeln. Dem mest emotionellt jobbiga: Primo Levis Är detta en människa, hans skildring av sin tid i koncentrationsläger.

Bästa barnboksförfattaren?

Minns väldigt lite av vad jag gillade att läsa som barn. Som vuxen har jag läst om kära Astrid, så det får bli henne. Kliché, jag vet.

Bok som berört mig mest?

Alla psykböcker som jag läst när jag varit sjuk. Så – Glaskupan, Prozac, min generations tröst, Stulna år, Psykos klockan 4:48, Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, Zebraflickan, Hon går genom tavlan ut ur bilden. Att läsa om någon annans beskrivning av det man går igenom är nog det viktigaste som finns. Att få bekräftelse, bli sett, att inte känna sig ensam. Intresset av den typen av berättelser började med Berny Pålssons Vingklipp ängel, men tyvärr är den mer destruktiv när de andra titlarna är givande. Den boken glamoriserar att må dåligt, vilket ger läsaren (om man är sjuk) en känsla att ens diagnos är det enda man har/det enda man är ”bra” på, vilket kan göra det extra svårt att vilja släppa destruktiva beteenden sedan.

Recensera din senast läsa bok?

Har nyligen läst om Equus av Peter Shaffer. Minns du för några år sedan om en pjäs som sattes upp i London med en naken Daniel Radcliffe, samt en häst på scen? Det är den pjäsen, i en uppsättning av Thea Sharrock på Guildgud Theatre. En ibland bisarr historia om en tonåring (Alan Strang) som rekommenderas till en psykiatriker (Martin Dysart), och vi får följa deras relation samt veta mer om Strangs märkliga besatthet av hästar. En besatthet både präglad av sexuell attraktion och påhittad religion baserad på djuret som Gud. Det är en undersökande historia om fundamental religiös tro, samt om berättelse om en dysfunktionell familj.