The Imitation Game

Det är en smula faktaspäckad recension, och jag kan börja med att varna för spoilers (förutsatt att du inte vet något om Turings liv.)

Igår fick jag äntligen se filmen jag sett fram emot sedan typ i juni, The Imitation Game på Victoria (en av mina favoritbiografer), det är en filmatisering av matematikern Alan Turings liv, och fokuserar främst på tiden under Andra världskriget då han arbetade på Bletchley Park för att försöka knäcka tyskarnas kodmaskin Enigma. Filmen är baserad på boken Alan Turing: The Enigma, som skrevs av matematikern Andrew Hodges. För en månad sedan (och i väntan på denna film) såg jag en äldre brittisk tv-film om denna mans liv – Breaking the Code, med Derek Jacobi i huvudrollen. Om någon ‘är intresserad av denna (som mer handlar om hans liv efter Bletchley och om polisutredningen han utsattes för), så finns den på Youtube. I denna version spelas dock Turing av Benedict Cumberbatch (mest känd som Sherlock, men som också gjorde Smaugs röst Hobbit-trilogin), och i andra roller ser vi bland annat Keira Knightley som den enda kvinna som arbetar i teamet, men också bland annat Matthew Goode, Mark Strong och Rory Kinnear.

Filmen öppnar med att Turings lägenhet har blivit rånad, men trots detta vill han bara ha bort poliserna som är där för att utreda, och vägrar anmäla – något som gör poliserna misstänksamma.”If you don’t want a pair of bobbies digging around in your personal affairs, that will be the stellar way of making sure they don’t… The mysterious proffessor. I think Alan Turing is hiding something.” Detta är ett av de tre delhistorierna vi får följa, polisutredningen om vad det är han inte vill att polisen ska få reda på, tiden som tonåring på en privatskola där han lär känna och förälskar sig i Christopher, samt arbetet på Bletchley Park, som står i centrum. När han anländer till Bleachley beror de på att de vill anställa kryptografer som knäcka tyskarna kodade meddelande – och han var en av landets bästa. Det är en underhållande anställningsintervju, med bokstavstolkningar och missade skämt från Turings sida ( jag återkommer till Aspergerdiskussionen), men trots detta får han tillslut anställningen. Enigmamaskinen var en skivmaskinsliknande apparat som kodade alla tyskarna meddelande, och dess genialitet var hur omöjlig den var att knäcka på grund av sina rotormaskiner som ger 150 miljoner miljoners variationer, och till det bytte tyskarna inställning varje dag. Så om de skulle knäckt en dags kod, var det bara att börja om dagen efter. Turing får idén efter en tids arbete där att han ska förverkliga den datorliknande maskin han skrivit uppsatser om, och att denna ska kunna knäcka kodningen (här tar filmen vissa friheter, i verkligheten baseras den på en polsk prototyp, samt att han inte är den enda i teamet som arbetade med den). Under arbetet kommer han allt närmare Joan Clarke, gruppens enda kvinna, och filmen tar även upp hur svårt de var för henne att kunna jobba i en sådan mansdominerad miljö.

Till då ämnet Aspergers syndrom – och detta är ganska underhållande, det har spekulerats en del om Alan Turing kan ha haft denna diagnos (självklart är det ju omöjligt att diagnostisera någon som varit död i 60 år, samma sak gäller även fiktiva personer – som Cumberbatchs Sherlock), men många har sagt att han passar in på ganska många kriterier. Cumberbatch har slagit ifrån sin en diskussionen (om båda rollerna), men efter att ha läst lite (rekommenderar varmt denna artikel som jämför boken den baserats på och filmen) så blir det tydligt att en del av Turings personlighetsdrag har manipulerats, filmen har gjort honom mer introvert, medan han i själva verkat ska han ha varit vänlig, öppen och lätt att prata med. De har alltså förstärkt stereotypa Aspergerdrag, något som både gjorts via manuset och hur Cumberbatch valt att spela honom. Sen förnekas detta? Huh.

Filmens titel är för i övrigt en referens till två saker, å ena sidan hur Turing själv kände att livet var – ett spel om imitation, men också en uppsats hans skrev om vad som idag är känt som Turingtestet, ett test för att mäta AI (artificiell intelligens), att genom frågor avgöra om svaren är från en dator eller en människa. Det intressanta är att i somras blev det känt att en dator hade lyckats lura testen till den grad, att den trodde datorn var en 13-årig ukrainsk pojke (DN skrev om detta).

Om du vill höra mer om arbetet på Bletchly Park rekommenderar jag avsnittet Secret Science av det brittiska radioprogrammet The Infinite Monkey Cage ( har nämnt programmet tidigare – om vetenskap på ett roligt sätt), de går in lite mer på hur Enigma fungerade, och ger roliga anekdoter om arbetet där, bland annat vad som hände när hemligstämplingen släppte efter 50 år, och personer som jobbade där äntligen kunde få berätta vad de verkligen gjorde under kriget – att gifta par kunde berätta för varandra att de båda jobbade där (ha! eftersom det var över 10.000 personlig anställda). På Youtube finns också kanalen Numberphile där två avsnitt handlar om Enigma, och hur den fungerade, samt hur de knäckte den, avsnitt 1 och 2.

Avslutningsvis kan jag säga att jag tyckte fruktansvärt mycket om filmen, och jag grät till och med lite på slutet (gråter så gott som aldrig på bio). Eftersom jag är intresserad av mycket av det som filmen handlar om (vetenskap, krigshistoria, Alan Turings liv) så visste jag ju hela tiden vad som skulle hända, men eftersom den var så välgjord och hanterade Turings liv med respekt och medkänsla, så gjorde det ingenting alls. Det var bara två saker jag hade svårt för (av olika skäl), att de lät Cumberbatch berättarröst leda oss runt i berättelsen, och att detta skulle vara vad han berättade för polisen. Att använda berättarröst är ett knep som känns lite lat, och historien skulle klarat sig bättre utan det – dessutom blev det fånigt när arbetet på Bletchley var ju så hemligstämplat att Turing aldrig skulle ha avslöjat något. Det andra problemet handlar mer om bristen på historisk bakgrund, och faktumet att de flyttat på tiden då spionanklagelserna sker. Visst, det fungerar i filmen, men verkligheten är kanske ännu mer tragisk. I filmen blir han anklagad för att vara spion mitt under kriget, och det skapar extra spänning kring arbetet (och förhöjer thriller elementet), medan i verkligheten kom anklagelserna efter hans dom för ”allvarliga sedlighetsbrott” (gross indecency) eftersom två de Sovjetiska spionerna i The Cambridge five var homosexuella, så trodde de av homosexualitet gjorde en mindre pålitlig. De ansåg att han var en säkerhetsrisk,  och detta ska ha varit en av orsakerna till att han tog livet av sig den 7 junu 1954, förutom de sorgliga fysiska biverkningarna av den kemiska kastreringen (östrogen injektioner för att ”bota” homosexualitet).

Benedict Cumberbatch var superb i huvudrollen, och han spelade Turing med en vacker, försiktig återhållsamhet, och jag tyckte så mycket om Joan Clarke som karaktär (om det historiskt baserade faktumet att hon inte brydde sig om Turings homosexualitet trots att de var förlovade), och Goode är en skådespelare som jag tycker är utmärkt i vad jag än ser honom i (bland annat filmversionen av En förlorad värld och Watchmen). En sak som jag sett flera kritisera är faktumet att vi aldrig får se Turing i ett romantiskt förhållande med en man (i Breaking the code visar de relationen med mannen som avslöjade deras förhållande till polisen), men trots att detta kan ses som ett täcken på viss homofobi har jag inga problem med det, och jag ska förklara varför. För det första så hade jag fått intrycket att det knappats skulle märkas i filmen, efter allas klagomål, med det stämmer inte alls, och det hela hanteras väldigt bra. Men jag spenderade en halvtimme igår med att försöka se om det gick att hitta något om hans förhållanden, men jag lyckades i alla fall inte. Så skulle de ha hittat på? Hade det varit bättre? Nej, i en film baserad på en verklig människas liv ska man ligga så nära de fakta man vet om. Dessutom, filmen handlar främst om hans arbete på Bletchley, det är huvudhistorien som omringar av de tragedier han upplevde (som Christopher död) och personligen ser jag filmen som en hyllning av de vetenskapliga framsteg han åstadkom (även om det bara är knäckningen av Enigmakoden och Turingtestet som nämns i filmen). Under perioden 1885 till 1969 då homosexualitet ansågs vara brottsligt dömdes över 49.000 personer för detta, Turing var en av dem, en av de tidigaste var Oscar Wilde. 2013 mottog Turings vad som kallas The Royal Pardon (jag nämnde det här på bloggen när det skedde), en offentlig och kunglig ursäkt, trots att detta kan ses som ett täcken på att erkänna sina misstag, så hjälper det ju inte tragedin som var Turings död. Att göra en stor och kommersiell film om hans liv och arbete är en mycket bättre sätt, och introducerar kanske miljontals personer till hans historia, och faktumet att historiker tror att genom att knäcka Enigmakoden kunde Andra världskriget förkortas med två år, något som ska ha räddat livet på omkring 14 miljoner människor. Fler personer borde veta vem han var, och The Imitation Game är den möjligheten.

En offentlig (för sen) ursäkt har betydelse, och därför borde Modernaterna erkänt sitt fel när de vägrade södja bojkotten av det lagligt segrigerade Sydafrika

Enigma codebreaker Alan Turing recieves royal pardon.

Turing receives royal pardon
Mathematician lost his job and was given experimental ‘chemical castration’ after being convicted for homosexual activity in 1952.

Alan Turing, the second world war codebreaker who took his own life after undergoing chemical castration following a conviction for homosexual activity, has been granted a posthumous royal pardon 59 years after his death.

The brilliant mathematician, who played a major role in breaking the Enigma code – which arguably shortened the war by at least two years – has been granted a pardon under the Royal Prerogative of Mercy by the Queen, following a request from the justice secretary, Chris Grayling.

Turing was considered to be the father of modern computer science and was most famous for his work in helping to create the ”bombe” that cracked messages enciphered with the German Enigma machines. He was convicted of gross indecency in 1952 after admitting a sexual relationship with a man.

He was given experimental chemical castration as a ”treatment”. His criminal record resulted in the loss of his security clearance and meant he was no longer able to work for Government Communications Headquarters (GCHQ), where he had been employed following service at Bletchley Park during the war. He died of cyanide poisoning in 1954, aged 41..

Announcing the pardon, Grayling said: ”Dr Alan Turing was an exceptional man with a brilliant mind. His brilliance was put into practice at Bletchley Park during the second world war, where he was pivotal to breaking the Enigma code, helping to end the war and save thousands of lives.

”His later life was overshadowed by his conviction for homosexual activity, a sentence we would now consider unjust and discriminatory and which has now been repealed.

”Dr Turing deserves to be remembered and recognised for his fantastic contribution to the war effort and his legacy to science. A pardon from the Queen is a fitting tribute to an exceptional man.”

David Cameron described Turing as a ”remarkable man”. The prime minister added: ”His actions saved countless lives. He also left a remarkable national legacy through his substantial scientific achievements, often being referred to as the father of modern computing.”

There had been a long campaign to clear Turing’s name, including a private member’s bill. In 2009, an ”unequivocal apology” was issued by then prime minister Gordon Brown. An e-petition calling for a pardon received 37,404 signatures when it was closed in November last year. The request was declined by the then justice minister Lord McNally on the grounds that Turing was properly convicted of what at the time was a criminal offence.
A pardon is normally granted only when the person is innocent of the offence and where a request has been made by someone with a vested interest, such as a family member. On this occasion, a pardon has been issued without either requirement being met.
There was mixed reaction to the announcement. Iain Standen, chief executive of the Bletchley Park Trust, said Turing was ”a visionary mathematician and genius whose work contributed enormously both to the outcome of the war and the computer age”.

He added: ”The pardon gives further recognition for his outstanding contribution not only to second world war codebreaking but also the development of computing.”
Dr Andrew Hodges, tutorial fellow in mathematics at Wadham College, Oxford, and author of the acclaimed biography Alan Turing: The Enigma, said: ”Alan Turing suffered appalling treatment 60 years ago and there has been a very well intended and deeply felt campaign to remedy it in some way. Unfortunately, I cannot feel that such a ‘pardon’ embodies any good legal principle. If anything, it suggests that a sufficiently valuable individual should be above the law which applies to everyone else.

”It’s far more important that in the 30 years since I brought the story to public attention, LGBT rights movements have succeeded with a complete change in the law – for all. So, for me, this symbolic action adds nothing.
”A more substantial action would be the release of files on Turing’s secret work for GCHQ in the cold war. Loss of security clearance, state distrust and surveillance may have been crucial factors in the two years leading up to his death in 1954.”

Writer David Leavitt, professor of English at Florida University and author of The Man Who Knew Too Much: Alan Turing and the Invention of the Computer (2006), said it was ”great news”. The conviction had had ”a profound and devastating” effect on Turing, Leavitt said, as the mathematician felt he was being ”followed and hounded” by the police ”because he was considered a security risk”.

”There was this paranoid idea in 1950s England of the homosexual traitor, that he would be seduced by a Russian agent and go over to the other side,” Leavitt said. ”It was such a misjudgment of Alan Turing because he was so honest, and was so patriotic.”

With the situation in Russia regarding LGBT rights, and the recent decision by the supreme court in India to reinstate the criminalisation of homosexuality, ”for this to come from the Queen, is going to send a really important message, especially to the Commonwealth”, Leavitt added.Prof S Barry Cooper, professor of mathematical logic at the University of Leeds and chair of the Turing Centenary Advisory Committee, said: ”There was a slight worry that the private member’s bill had got slightly bogged down. So this is fantastic. And a sign of the growing reputation of Alan Turing, a growing sense of what he did for this country and what so many other people at Bletchley Park did.”

Liberal Democrat peer Lord Sharkey, who introduced the private member’s bill in the House of Lords, said: ”This has demonstrated wisdom and compassion. It has recognised a very great British hero and made some amends for the cruelty and injustice with which Turing was treated.
”It’s a wonderful thing, but we are not quite finished yet. I will continue to campaign for all those convicted as Turing was, simply for being gay, to have their convictions disregarded. That will be a proper and fitting and final end to the Turing story.”

Gay rights campaigner Peter Tatchell said the royal pardon was long overdue, but also due to ”another 50,000-plus men who were also convicted of consenting, victimless homosexual relationships during the 20th century”.
Though an inquest recorded a verdict of suicide, Turing’s mother and others maintained his death was accidental.
Turing made highly significant contributions to the emerging field of artificial intelligence and computing. After the war, he worked at many institutions, including the University of Manchester, where he worked on the Manchester Mark 1, one of the first recognisable modern computers.

Caroline Davies, Tis 24 Dec, 2013